Dag 27 En tokstressig tårtmamma

Då var det dax för barnvälsignelse. Om man hade haft en kamera i vårt hus under denna morgon så hade vi nog kunnat vinna alla priser som går att vinna när det gäller tvunderhållning. Där fanns allt, skratt, tårar, hysteriska stressutbrott och sann äkta kärlek. Det är inte alltid lätt att ha folk i ens hem när man försöker att få saker gjorda. Mina svärföräldrar från Holland är ju fortfarande här. De har väl inte riktigt samma syn på att planera och distrubuera tid som jag har.

Jag bestämde mig under en sömnlös natt att baka en sockerkaka och dela den på mitten och sedan lägga all fyllning på detta enda lager. Sockerkakan gick bra tack och lov. Jag dela den på mitten och fyllde den med citronformage och hallon. Sedan brädde jag grädde över hela skapelsen och la ut mitt rosa marsipan lock. Emma och jag gjorde sedan en prinsesskrona av marsipan som vi färgade gul. Vi skrev Lillie på tårtan med choklad och dekorerade den med m&m (Emmas påhitt). Stessen för tårtan var därmed avklarad.

Resten av familjen tycktes vara mycket lugna denna söndagsförmiddag utan att inse att det fanns en hel del att göra innna tjocka släkten skulle komma. Min man och svärfar tyckte att de kunde sitta i godan ro och surfa på internet, medan jag var nära att slita mitt hår. Min svärmor hade glömt att köpa grädde som hon behövde för soppan och min man och svärfar hade lovat att inhandla detta. När de fortfarande satt framför datorn och gästerna skulle komma inom 30 minuter fick jag ett hysteriskt stressutbrott och typ berättade för dem vad de kunde göra med sina datorer. Härligt, med tanke på att vi skule gå till kyrkan för barnvälsignelse. De fick dock lite eld i baken och gick till affären.Vi fick vår grädde 2 minuter innan de första gästerna kom.

Jag hade tänkt länge på om jag skulle smaka tårtan eller inte. Mitt kak och godisförbud går ju inte ut förrän om 3 dagar, men min man sa att jag skulle tillåta mig att äta en bit tårta på min dotters barnvälsignelse som man bara gör en gång i livet. Därför skar jag den tunnaste bit tårta som var möjligt. Jag smakade mina tre fjuttiga tuggor och insåg att tårtan trots allt blev en riktig succe.