Dag 16 Min sämsta idé någonsin

Dagen började väl ganska skapligt trots ännu en sömnlös natt, eftersom min lilla ängel haft ont i magen. Morgonen gick snabbt som den alltid gör, men vi lyckades dock bara komma 5 minuter för sent till dagis. Jag tror att jag kan räkna på ett finger hur många gånger vi kommit i tid till dagis. Jag förstår inte hur det är möjligt att vi alltid är sena. Det spelar ingen roll om vi så skulle gå upp klockan 6 och vi ska vara på dagis klockan 9.00. Vi är alltid sena och trots det skyndar jag på så gått jag kan. Konstigt!

Efter en skaplig förmiddag tänkte jag att jag skulle ta mina två flickor och storhandla för veckan när jag hämtat Emma på dagis. Vilket misstag! Vi hade en lång lista med oss och många påsar. Redan när vi kom in i affären kände jag på mig att detta inte skulle bli en utav mina bättre idéer. Emma ville ha en liten vagn som hon alltid vill och det slutar alltid med att hon kör den 15 meter och sen ska jag köra den och kundvagnen. Jag sa att hon inte fick ha en vagn idag, men att hon kunde få hjälpa mig att plocka varor istället (försökte vara lite pedagogisk). Hon surade ett tag, men glömde sedan bort det och var på glatt humör igen när jag sa att vi skulle gå till delikatessen och köpa lite nallekorv som hon älskar. Det var där som det hela började urarta.

I just denna affär som vi brukar handla i har de en fin delikatess, men man kan inte säga att personalen jobbar på ackord direkt. Det tog sån tid och Lillie började bli rastlös och hungrig. Tillslut började hon vråla och där stod jag i delikatess kön och väntade att få köpa min nallekorv. När vi väl fått den efterlängtande korven la vi i högsta växeln. Jag satte Emma i kundvagnen och stressade igenom inköpslistan. Jag såg säkert hysterisk ut och svetten rann nerför ryggen. Jag kände mig dock stolt när jag plockat sista saken på inköpslistan och mer eller mindre sprang mot kassan. Jag satte in visakortet för att betala och skräcken var total.

Det stod, medges ej på skärmen framför mig. Jag provade igen, samma sak. Hjärtat började pulsera snabbare och snabbare. Jag tog mitt andra visakort och det stod samma sak, medges ej. Svetten rann nu nerför min panna, Emma var otålig och sprang omkring och Lille stormvrålade. Jag hade för lite pengar på korten. Personalen frågade mig om jag kunde fixa fram mer pengar. Jag fick sätta alla varorna i förbutiken och åka hem för att överföra mer pengar till mitt konto. Så in med alla barnen i bilen, köra hem, överföra pengar, sätta tillbaka barnen i bilen, ta ut barnen ur bilen, in i affären, betala varorna, ut till bilen, sätta in barnen och kassarna i bilen och köra hem igen.
Ikväll har jag inte gjort någonting.