Dag 13 Nu tycker jag synd om mig själv…

Vilken svår dag! Min man är fortfarande i Dubai och det innebär att jag fortfarande är hemma själv med två barn (jag vet att två barn inte är så många, men ibland kan det kännas som om man lika gärna kunde ha ett helt dagis hemma). Min yngsta dotter Lillie sov skitdåligt i natt så de mörka ringarna under mina ögon har bara intensifierats. Jag kan verkligen upplysa er om att lite sömn ger ett större sötsug, i alla fall för mig. Hela förmiddagen kändes det som om jag befann mig i en sorts koma. Jag var bara trött och lättirriterad. Stackars mina älsklingsflickor! Dagen blev inte bättre när vi skulle på fikakalas hos våra underbara grannar. När jag öppnade dörren insåg jag snabbt att denna fika skulle bli mitt störta test hittills. Lukten av nybakta kanelbullar hade spridit sig genom hela huset så när jag kom in i köket var jag redan väl medveten om att här gäller det att vara super tuff. När jag ser matbordet fullt av nybakta kanelbullar och chokladkakor ville jag nästan börja gråta. För första gången tyckte jag verkligen synd om mig själv. Jag började leta efter första bästa exit skylten, men insåg att de nog skulle undrat var jag tagit vägen.

Min dotter fick mumsa på alla läckerheter och hon var ju så klart överlycklig, eftersom hennes mamma nu blivit en yngre version av Anna skipper. Mina fantastiska grannar känner dock till min hälsomånad så de gjorde en ljuvliga smoothie till mig istället. Den var super god!

På kvällen kände jag mig som en bergbestigare. Jag har bestigit Mount Everest, men istället för att placera en flagga på bergstoppen placerade jag en nybakad kanelbulle.