Mysigt slut på en galen vecka

Denna vecka går väl inte till historien som en av de bättre och lugnaste veckor min familj upplevt. Först har vi varit och kommer fortfarande att vara mycket upptagna med städning inför den franska ockupationen som snart är på intåg. Sen har Emma ramlat ordentligt på en dum metall ramp (sån man har för rullstolar som när man ser på den så tänker man alltid att här får man absolut inte får ramla på). Emma har aldrig varit så ledsen någon gång. Det gick knappt att nå henne. Jag fick sitta med henne i famnen och gunga henne fram och tillbaka länge länge. Jag var själv med henne och Lillie så jag var tvungen att ringa Michiel så att han fick komma från jobbet och ta hand om Lillie. Under hela bilresan hem skakade hon och hon var helt blöt av svett. När hon kom hen lugnade hon ner sig och vi fick äntligen se på hennes hand som hade ett rejält skrapsår.

Dagen efter jobbade Michiel sent så vi skulle ha lite roligt så vi åkte till Familia lite och då ramlar Emma igen och slår upp samma hand igen. Hon var redan trött efter dagis så fallet gjorde henne fullständigt urlakad så hon somnade sittandes i kundvagnen.

Dagen efter det, fredag så blir min man nerslagen på stan. Han var på väg hem på cykeln när en man står på cykelbanan framför honom. Min man ringer då på ringklockan och mannen på cykelbanan blir vansinnig och blockerar framhjulet med sitt ben så min man ramlar av cykeln. Min man reser sig chokad och försöker att hitta sina glasögon som ramlat av och då kommer mannen tillbaka och slår min man med ett kraftigt knutnävsslag rakt på käken. Min man ramlar igen och är nu super chokad, men reser sig upp och springer därifrån. Helst sjukt! Är det nu farligt att ringa på ringklockan? Min man ringde polisen, men de kom aldrig!? Jag vet inte vad som är värst. Att min man blev nerslagen eller att polisen inte kom eller att min man ringde 112 två gånger och ingen svarade. Min man mår bra idag. Han har inte så stora fysiska besvär, men han blev rejält chokad. Trots detta har han dock klarat att genomföra halva Vättern rundan idag på 16 mil. Bra gjort!

Istället för en blombukett till grannen så doppade jag några jordgubbar i choklad

Mysig avslutning på denna knasiga vecka har vi dock haft. Idag hade vi grannfika och det var riktigt trevligt. Barnen fick träffa varandra och leka och vi vuxna kunde få ett namn till ansiktena som vi ofta ser, men som vi inte har en aning om vem de är. Sen följde grannflickan Alice med hem och åt kyckling. Alice är Emmas bästa kompis och de kommer att sakna varandra när vi drar till Viv la France.